VetBact
VetBact logotyp

VetBact

Sveriges lantbruksuniversitet

Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter
Veterinärmedicinsk bakteriologi


Art/Underart: Bacillus anthracis
Kategorier: Zoonotisk; sporbildande; anmälningspliktiga sjukdomar och bakterier
Etymologi: Genusnamn: liten stav
Artepitet: från antrax (anthrax betyder eg. träkol och syftar på färgen på den infekterade vävnaden)
Betydelse:B. anthracis är en viktig bakterie eftersom ett ev. sjukdomsutbrott får allvarliga konsekvenser. Mellan åren 1910 och 1971 har årligen enstaka fall av antrax på djur rapporterats i Sverige. Ett större utbrott på svin och nötkreatur skedde 1956-57. Under senare år har endast tre utbrott på nötkreatur förekommit (1981 i Uppland, i december 2008 i Halland, samt i juli 2016 i Östergötland).
  [Mycket viktig]   
Taxonomi:
Fylum
Firmicutes
Klass
Bacilli
Ordning
Bacillales
Familj
Bacillaceae 
Genus
Bacillus
Typstam: ATCC 14578 = NCTC 10340
Makromorfologi (lukt):
 
Bildar stora (3-5 mm) oregelbundna gråvita kolonier. Ger ej hemolys på blodagar. Bildar mukoida kolonier i närvaro av CO2 och natriumvätekarbonat (NaHCO3).
Mikromorfologi:
     
 
Stora (1,0-1,2 x 3-5 µm) orörliga stavar i kedjor. Stavarna har karaktäristiska kantiga hörn (vilket inte alltid syns vid kapselfärgning). Kan bilda sporer, som är ovala och centralt placerade i bakteriecellen (sporangium).
Gram +/Gram -:G+
Metabolism: Fakultativt anaerob
Katalas/Oxidas:+/-
Andra enzymer: Lecithinas+
Biokemiska tester: Voges-Proskauer+
Fermentation av kolhydrater:
D-glucoselactosemaltoseL-rhamnosesucrose
+-+-+
L-arabinosecellobioseD-mannitolsalicintrehalose
----+
glycerolinulinraffinoseD-sorbitolstarch
----+
Gasbildning: Glukos -.
Andra kolhydrater: D-mannos -, D-Xylos -.
Spec. egenskaper: B. anthracis kan skiljas från B. cereus och B. turingienses genom att den lyseras av s.k. gamma-fager, har kapsel och kräver tiamin (vitamin B12) för tillväxt.
Reservoir: Sporer av B. anthracis kan förekomma i jorden
Sjukdom:
VärddjurSjukdomSjukdomsbild
Nötkreatur, fårAnthrax (mjältbrand)Dödlig preakut eller akut sepsis, feber (upp mot 42°C), petekiella blödningar. Post mortem uppblåst, ofullständig rigor mortis, blödningar, ödem och stor mjuk mjälte
GrisAnthrax (mjältbrand)Subakut form med ödem och svullnad i svalgregionen
HästAnthrax (mjältbrand)Subakut form med subcutana ödem, svullnad i svalgregionen, kolik och blodig diarreé
MänniskaAnthrax (mjältbrand)Det finns tre former av antrax beroende på smittväg: hudform, lungform och gastrointestinal form. Hudformen anses vara vanligast hos människa och lungformen hos idisslare. Dödlig om inte rätt behandling i tid.
Virulensfaktorer: Bär på två plasmider (pX01 och pX02) som kodar för virulensfaktorer. Plasmiden pX01 kodar för toxingener och pX02 för syntes av kapsel, som består av poly-D-glutamat. Toxinet består av tre termolabila proteinkomponenter: faktor I (ödemfaktor), II (protektivt antigen) och III (letalfaktor). Faktorerna I och III blockerar viktiga signalvägar i cellen. Kapseln består av poly-D-glutaminsyra och den inhiberar fagocytos. B. anthracis producerar också två sideroforer (järn-bindande substanser), petrobaktin och bacillibaktin.
Genomsekvens:
Acc-nrStamStorlek (bp)Genom
NC_007530 Ames Ancestor 5 227 419 1c + 2c 

16S rRNA-sekvens:
Acc-nrStamAntal ntOperon
AB190217 (T) 1306 11 

Taxonomi/fylogeni:
 
Det finns ca. 250 arter beskrivna inom genus Bacillus. Bacillus anthracis är mycket närbesläktad med Bacillus cereus och Bacillus thuringiensis, men de senare saknar plasmiderna pX01 och pX02.
Bestämmelser: Antrax är anmälningspliktig och lyder under epizootilagen. Bacillus anthracis tillhör kategori A som tänkbart biologiskt vapen enl. NIAID.
Kommentar:Är en sporbildare och eftersom sporerna är mycket resistenta kan utbrott av antrax idag ofta härledas till gamla "epizootigravar" där man har grävt ner kadaver från mjältbrandsutbrott. Om sådant material kommer i dagen kan sporerna germinera (övergå till vegetativa celler).
Referens(er): Nr 87, 100, 121
Länk: Epiwebb - om epizootisjukdomar [in Swedish]
Uppdaterad:2021-03-16

Senast uppdaterade

Nybloggat


Sveriges lantbruksuniversitet