VetBact
Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter
Veterinärmedicinsk bakteriologi
Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter
Veterinärmedicinsk bakteriologi
| Art/Underart: | Neisseria gonorrhoeae | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kategori: | Huvudsakligen av humanmedicinskt intresse | ||||||||
| Etymologi: | Genusnamn: Uppkallad efter Albert Neisser, som upptäckte smittämnet för gonorré i var från en patient år 1889. Artepitet: från gonorré. | ||||||||
| Betydelse: | [Mycket viktig] | ||||||||
| Taxonomi: | Klass Betaproteobacteria Ordning Neisseriales Familj Neisseriaceae Genus Neisseria |
||||||||
| Typstam: | ATCC 19424 = CCUG 26876 = NCTC 8375. | ||||||||
| Makromorfologi (lukt): | |||||||||
| Mikromorfologi: | Orörlig kocker (0,6-1,0 µm i diameter), som ofta uppträder i par och liknar kaffebönor till formen. | ||||||||
| Gram +/Gram -: | G- | ||||||||
| Metabolism: | Aerob | ||||||||
| Katalas/Oxidas: | +/+ | ||||||||
| Andra enzymer: | Tryptofanas - | ||||||||
| Fermentation av kolhydrater: | D-glucose + lactose - maltose - L-rhamnose ? sucrose - L-arabinose ? cellobiose ? D-mannitol ? salicin ? trehalose ? glycerol ? inulin ? raffinose ? D-sorbitol ? starch ? Andra kolhydrater: Fruktos -, mannos -. |
||||||||
| Spec. egenskaper: | |||||||||
| Specialmedia: | |||||||||
| Sjukdom: | Gonorré |
||||||||
| Värddjur: | Människa | ||||||||
| Sjukdomsbild: | Gulaktiga och illaluktande flytning samt smärta vid urinering. Man kan även få ont i halsen. Inkubationstiden är ca. en vecka.
Obehandlad gonorré kan leda till mycket svåra komplikationer. | ||||||||
| Genomsekvens: |
|
||||||||
| 16S rRNA-sekvens: |
| ||||||||
| Taxonomi/fylogeni:
|
Ca 30 arter har beskrivits inom genus Neisseria, som är besläktat med genus Burkholderia och Taylorella. | ||||||||
| Bestämmelser: | Enligt smittskyddslagen är man i Sverige skyldig att omedelbart söka läkarvård om man misstänker att man har blivit smittad av gonorré. | ||||||||
| Kommentar: | Trivialnamn: gonokock
N. gonorrhoeae utvecklar ofta resistens mot ett visst antibiotikum inom några år efter det att detta antibiotikum har börjat användas för gonorréterapi. Vissa N. gonorrhoeae-stammar uppvisar både kromosom- och plasmidburna resistensmekanismer mot penicillin, tetracyklin, spektinomycin och fluoroquinoloner respektive penicillin och tetracyklin. Man har påträffat sådana stammar i bl.a, Frankrike, Japan och Spanien. I Sverige ser man mycket allvarligt på resistensproblematiken och man varnar för överanvändning av antibiotika inom både human- och veterinärmedicin. | ||||||||
| Uppdaterad: | 2023-03-22 |
Kontakta oss -
Sveriges lantbruksuniversitet - Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap