Dilutionsmetoden
Vid dilutionsmetoden bestäms minsta hämmande koncentrationen (Minimum Inhibitory Concentration, MIC) av antibiotika. Metoden innebär att bakterien odlas i agar eller buljong med olika koncentrationer av antibiotika. Av praktiska skäl används vid rutindiagnostik numera främst kommersiellt tillgängliga microtiterplattor där spädningsserier av olika antibiotika förberetts och ofta dunstats in. Två av brunnarna är dock oftast antibiotikafria och används som tillväxtkontroll.
Bakterier vars resistens ska undersökas tas från en renkultur och blandas med ultra rent vatten eller NaCl-lösning för att få en bestämd koncentration av bakterier, vilket i regel innebär en turbiditet på 0,5 McFarland (se figur). Därefter blandas suspensionen med Mueller-Hinton buljong så att en önskad koncentration erhålls, och för svagt växande bakterier tillsätts ofta 5% serum för att få önskad tillväxt. Efter inokuleringen av bestämd volym bakteriesuspensionen i varje brunn förseglas microtiterplattan med en plastfilm och inkuberas vid den undersökta bakteriens optimala odlingsförhållande, såsom tid, temperatur och atmosfär.
Efter inkubering avläses först tillväxtkontrollen för att kontrollera att bakterien växt i de brunnar som inte innehåller antibiotika. Därefter avläses växt eller inte växt i de olika brunnarna med antibiotika. I den brunn med den lägsta koncentration av antibiotika där ingen växt ses vid närvaro av respektive antibiotika anges som MIC uttryckt i mg/L eller μg/ml. För att bestämma känsligheten för bakterien jämförs det erhållna MIC värdet med brytpunkter (epidemiological cut-off values, ECOFF) för aktuella antibiotika i någon av de vetenskapliga kommittéernas framtagna riktlinjer för antimikrobiell resistens såsom European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing (EUCAST, https://www.eucast.org/mic_distributions_and_ecoffs).
En annan dilutionsmetod är Epsilometer test (E-test) MIC bestäms genom att använda gradientremsor, vilka är impregnerade med kontinuerliga koncentrationsgradienter av antibiotika. Bakterien vars resistens ska undersökas inokuleras jämnt över en agarplatta, oftast Mueller Hinton agar. Direkt efter inokulering läggs remsan med den antimikrobiella koncentrationsgradienten på den inokulerade agarplattan, vilken inkuberas under 18-24 tim. Efter det att E-testremsan har applicerats på den inokulerade agarplattan, sker en omedelbar frisättning av antibiotika. Efter inkubering syns en symmetrisk hämningsellips centrerad längs remsan. Skärningen av den nedre delen av det elipsformade tillväxtområdet med testremsan anger MIC-värdet, såvida inte bakterien är resistent mot den testade antimikrobiella substansen då växt sker längs hela remsan.
Uppdaterad: 2024-06-17.
