Kvalitetskontroll
Oavsett vilken metod som används vid resistensbestämning är det viktigt att undersökningen sker enligt standardiserade metoder och att den är kvalitetssäkrad. Det är nödvändigt att bakterien som ska undersökas är i renkultur. Dessutom påverkas resultatet av bakterietäthet, temperatur och odlingsmiljö. De flesta bakterier testas under samma förhållanden, men vissa kräver andra tillväxtmedier och förhållanden (atmosfär, inkubationstid och temperatur). När tillståndet ändras kan det vara nödvändigt med ytterligare kvalitetskontroll för dessa förhållanden.
Vid microdilution i kommersiella microtiterplattor strävar man efter en bakteriekoncentration på 104-105 CFU/ml, vilken kontrolleras genom ytspridning av ympningsbuljongen på oselektiv agarplatta såsom blodagar. Vid mikrodilutionsmetoder är det viktigt att plattan förseglas så att ingen avdunstning sker vilket kan öka koncentrationen aktiv substans och falskt låga värden kan erhållas. MIC-värdet bedöms som den lägsta koncentrationen där det skett en total hämning av bakterieväxt. Detta kan vara svårt att avgöra framförallt vad gäller bakteriostatiska substanser där det ofta sker en gradvis minskning av växten
För diffusionsmetoder mäts hämningszonen vilken ibland kan vara svår att tolka då zongränsen kan vara svår att bedöma. En agar platta som inte är horisontell, gammal (uttorkad) eller för fuktig innebär att vissa bakterier svärmar kan innebära ett felaktigt resultat. Inkubering i anaerob eller mikroaerofil miljö förändrar pH i mediet och därmed diffusionsegenskaperna. Vidare är regressionslinjerna gjorda för bakterier med hög tillväxthastighet, tolkningen kan därför bli svårbedömd för långsam växande bakterier.
Uppdaterad: 2024-06-17.
