VetBact
Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter
Veterinärmedicinsk bakteriologi
TillväxtkurvaInledningBakterier förökar sig genom delning (två identiska dotterceller bildas vid celldelningen). Om tillgången på näringsämnen är konstant och om de fysikal-kemiska egenskaperna hos odlingsmediet inte förändras, så delar de sig med samma hastighet hela tiden. Detta innebär att tillväxten är exponentiell. Den exponentiella tillväxtfasen (log-fasen) kan dock inte fortgå hur länge som helst eftersom odlingsmediet utarmas på näringsämnen och mediets pH förändras vanligtvis. När man startar en odling i flytande medium, tar det lite tid innan bakterierna kommer igång att växa, speciellt från kliniska prover eller från nerkylda kulturer och denna fas av odlingen brukar kallas lag-fas. GenerationstidDen tid det tar för antalet bakterier att fördubblas under odling kallas generationstid och den kan variera väldigt mycket för olika bakterier. Escherichia coli, som odlas under optimala betingelser har en generationstid på 20 min, medan Mycobacterium avium subsp. paratuberculosis har en generationstid på ca 24 tim. Detta innebär i praktiken att om man sprider dessa två bakterier på lämpliga odlingsplattor, så kan man lätt se kolonier av E. coli efter ett dygn, medan kolonier av M. avium subsp. paratuberculosis inte kan observeras förrän tidigast om 3 månader! TillväxtkurvaBakteriell tillväxt kan beskrivas i en s.k. tillväxtkurva med fyra olika faser: lag-fas, log-fas, stationär fas och deklinationsfas (= dödsfas) (markerade A, B, C respektive D i figuren). Notera att skalan på y-axeln är logaritmisk. Under den stationära fasen dör bakterier med ungefär samma hastiget, som de återÂbildas vid cellÂdelÂningarna och i deklinationsfasen dör bakteÂrierna snabbare än de återbildas. Bestämning av en tillväxtkurvaNär man bestämmer en tillväxtkurva vill man oftast kunna följa tillväxten av bakterier i realtid för att veta när man ska göra t.ex. en tillsats av någon substans eller när odlingen bör avbrytas. Den snabbaste och enklaste metoden är att regelbundet ta ut prover från kulturen och bestämma ljusspridningen genom spektrofotometri. Med en spektrofotometer mäter man normalt absorbans vid olika våglängder, men i en suspension (av t.ex. bakterier) kan man även mäta ljusspridning (OD = optical density). Ljusspridningen är proportionell mot antal bakterier per ml och med hjälp av en standardkurva kan man bestämma antalet bakterier i absoluta tal. Uppdaterad: 2017-10-17. |