VetBact
Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter
Veterinärmedicinsk bakteriologi
Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter
Veterinärmedicinsk bakteriologi
| Art/Underart: | Clostridium botulinum, group IV | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kategorier: | Hemolyserande; sporbildande; rörliga; anmälningspliktiga sjukdomar och bakterier | ||||||||
| Etymologi: | Genusnamn: liten spole. Artepitet: syftar på korv. | ||||||||
| Betydelse: | Har påträffats i Argentina och är av mindre betydelse i Europa. [Mindre viktig] |
||||||||
| Taxonomi: | Klass Clostridia Ordning Clostridiales Familj Clostridiaceae Genus Clostridium |
||||||||
| Typstam: | Referensstam: ATCC 27322 | ||||||||
| Makromorfologi (lukt): | Stora gråvita kolonier (5 mm i diameter) med mycket oregelbunden kant. Ger β-hemolys på blodagar. | ||||||||
| Mikromorfologi: | Stora rörliga sporbildande stavar (1,3-1,9 x 1,6-9,4 µm). | ||||||||
| Gram +/Gram -: | Type G: 1.3-1.9 x 1.6-9.4 µm. |
||||||||
| Metabolism: | Anaerob | ||||||||
| Katalas/Oxidas: | -/- | ||||||||
| Andra enzymer: | Eskulinas -, lecithinas -, tryptofanas -. | ||||||||
| Biokemiska tester: | Vätesulfid (H2S) +. | ||||||||
| Fermentation av kolhydrater: | D-glucose ? lactose - maltose - L-rhamnose - sucrose - L-arabinose - cellobiose - D-mannitol - salicin - trehalose - glycerol ? inulin - raffinose - D-sorbitol - starch - |
||||||||
| Spec. egenskaper: | C. botulinum typ G stammar är varken proteolytiska eller sackarolytiska. Jfr. övriga C. botulinum grupper. | ||||||||
| Reservoir: | Jord och födoämnen kontaminerade av jord. | ||||||||
| Sjukdom: | Botulism är en allvarlig och potentiellt dödlig sjukdom hos djur och människor. Botulism är vanligen en intoxikation (förgiftning) och orsakas av intag av redan bildat toxin. Det händer ibland att sporer av C. botulinum germinerar i tarmen eller i djupa sår och bakterien kan då börja producera toxin. Detta tillstånd kallas för en toxikoinfektion. |
||||||||
| Värddjur: | Eller snarare Djur som är känsligt för toxinet: Människa | ||||||||
| Sjukdomsbild: | Slapp muskelförlamning. | ||||||||
| Virulensfaktorer: | C. botulinum-stammar inom grupp IV producerar botulinumtoxin typ G och genen för detta toxin sitter på en plasmid. Dessa stammar är alltså av toxintyp G.
De olika toxintyperna har samma principiella uppbyggnad och verkningsmekanism, men skiljer sig serologiskt. Botulinumtoxin, som är ett neurotoxin, liknar tetanospasmin i struktur och verkningsmekanism, men de verkar på olika delar av nervsystemet. Botulinumtoxin består (liksom tetanospasmin) av två proteinsubenheter och den ena är ett proteas, som förstör fusionsproteinet till vilket vesiklar innehållande acetylkolin skall binda. Därmed inhiberas signalöverföring mellan den efferenta (= motoriska eller utåtgående) nerven och muskelcellen genom att förhindra vesikler från att förankra till plasmamembranet och frisätta acetylkolin. Detta leder till en slapp förlamning. Jfr. Clostridium tetani. Botulinumtoxin är mycket potent och den letala dosen för människa är ca 1 ng/kg kroppsvikt. | ||||||||
| 16S rRNA-sekvens: |
| ||||||||
| Taxonomi/fylogeni:
|
Man har beskrivit ca 180 olika arter inom genus Clostridium. C. botulinum kan delas in i fyra olika fenotypiska grupper: I-IV. C. botulinum-stammar inom grupp IV är närmast besläktad med Clostridium subterminale samt Clostridium argentinense och inte med någon stam inom de andra tre fenotypiska grupperna av C. botulinum. | ||||||||
| Bestämmelser: | I Sverige är botulism hos djur och människa anmälningspliktig till Jordbruksverket resp. Folkhälsomyndigheten. C. botulinum tillhör kategori A som tänkbart biologiskt vapen enl. NIAID. | ||||||||
| Kommentar: | C. botulinum representerar egentligen fyra olika arter (fenotypiska grupper), som alla har åtminstone en av botulinumtoxingenerna. . I fallet C. botulinum kan man verkligen säga att taxonomi och fylogeni inte alls överensstämmer.
Typstammen är av toxintyp A. År 1988 försökte man sammanföra C. botulinum, grupp IV, med de närbesläktade arterna C. subterminale och C. hastiforme till den nya arten Clostridium argentinense. Detta förslag har dock inte accepterats eftersom man tidigare hade bestämt att alla arter inom släktet Clostridium, som producerar botulinumtoxin, skall kallas C. botulinum. | ||||||||
| Referens(er): | Nr 4, 33 | ||||||||
| Länk: | Botulinum + Tetanus Toxin Mechanism | ||||||||
| Uppdaterad: | 2023-03-08 |
Kontakta oss -
Sveriges lantbruksuniversitet - Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap