Art/Underart: Clostridium perfringens
Kategorier: Zoonotisk; hemolyserande; sporbildande; i normalfloran
Etymologi: Genusnamn: liten spole.
Artepitet: genombrytande, gå sönder i bitar.
Betydelse:  [Mycket viktig]   
Taxonomi:
Fylum
Bacillota
Klass
Clostridia
Ordning
Clostridiales
Familj
Clostridiaceae 
Genus
Clostridium
Typstam: ATCC 13124 = CCUG 1795 = NCTC 8237.
Makromorfologi (lukt):
Clostridium perfringens  Clostridium perfringens  		Bildar stora halvgenomskinliga, platta och filamentösa kolonier (ca 5 mm i diameter) med oregelbunden kant. Fluorescerar i rött på blodagar i närvaro av kolhydrater. De flesta stammar ger dubbel hemolyszon på nötblodagar.
Mikromorfologi: Stora orörliga stavar (0,6-2,4 x 1,3-19,0 µm). Bildar sporer men dessa syns sällan. De är stora ovala och centrala eller subterminala.
Gram +/Gram -:
Clostridium perfringens  		G+
Metabolism: Anaerob (men ej extremt strikt).
Katalas/Oxidas:-/-
Andra enzymer: Eskulinas v, lecithinas +, tryptofanas -.
Fermentation av kolhydrater:
D-glucose
?
lactose
+
maltose
+
L-rhamnose
-
sucrose
+
L-arabinose
-
cellobiose
(-)
D-mannitol
-
salicin
-
trehalose
v
glycerol
?
inulin
(-)
raffinose
v
D-sorbitol
(-)
starch
v
Andra kolhydrater: Fruktos +, galaktos (+), mannos +, ribos v.
Spec. egenskaper: Optimal tillväxttemperatur: 43-47°C.
Specialmedia:
Clostridium perfringens  		Tryptos Sulfit Cycloserin-agar (TSC-agar) används för att isolera och räkna vegetative celler och sporer av C. perfringens i livsmedelsprover och kliniska prover.
Sjukdom:
Clostridium perfringens  
VärddjurPatotypSjukdomSjukdomsbild
MänniskaAMatförgiftningDiarré, buksmärtor, illamående
Får (lamm)A
B
C
D
E		A. Gula lammsjukan
B.Lammdysenteri
C. Gasgangrän, nekrotisk enterit
D. Gasbrand (clostridios)
E. Hemorhagisk enterit		A. Anemi, ikterus, hemoglobinuri, dör ofta inom 6-12 timmar
B. Hemorharagisk enterit, snabb, dödlig enterotoxemi, unga lamm
C. Nekrotisk enterit, vuxna får
D. Hemorharagisk, snabb, dödlig enterotoxemi, feber drabbar njurar och hjärna. Ofta stora bagglamm på bete (foderbyte), vaccin av dräktiga tackor finns
E. Hemorharagisk enterit, sporadiska fall på kalvar, mycket ovanligt
FjäderfäA
C		Nekrotiserande enterit
Sänkt AT, dehydrering, diarré o sänkt aptit. Plötslig hög dödlighet, kycklingar upp till 12 v ålder
GrisA
C		Nekrotiserande enteritSmittsam tarmbrand hos gris (spädgrisdiarré). Snabbt förlopp, hög dödlighet (50-100%) (vaccin till suggor finns)
NötkreaturA
C
D
E		A. Löpmagstympanism
A, C, D. Nekrotiserande enterit (clostridios)
E. Hemorhagisk enterit		A. Löpmagstympanism/abomasit unga mjölkdrickande kalvar (<1 månad)
A, C och D. Enterotoxinemi oftast unga kalvar (<1 v) snabbt förloppet, hängiga/svaga ev. blodig diarré o ev plötsliga dödsfall
E. Hemorhagisk enterit, sporadiska fall på kalvar, mycket ovanligt
HästAGasgangrän (frasbrand malignt ödem, klostridiell myonekros)
Utbredd eller lokal nedbrytning av muskelvävnad med gasbildning (dock ovanligt)
HundAHemorhagisk enteritAkut blodig diarré
Virulens­faktorer: Hemolysiner (α-, δ- och θ-toxin) etc.
Genom­sekvens:
Acc-nrStamStorlek (bp)Genom
NC_003366 13 3 031 430 1c + 1c 
Tre stammar har sekvenserats och de har 0-3 cirkulära plasmider.
16S rRNA-sekvens:
Acc-nrStamAntal ntOperon
AB075767 ATCC 13124T 1 460 10 

Taxonomi/fylo­geni:
Clostridium perfringens  		 Man har beskrivit ca 180 olika arter inom genus Clostridium. C. perfringens tillhör samma fylogenetiska grupp av klostridier som bl.a. C. chauvoei och C. septicum.
Kommentar:C. perfingens är uppdelad i olika grupper (A-E) beroende av vilka enterotoxiner som produceras. Typ A producerar α-toxin. Typ B producerar α-, β- och ε-toxin. Typ C producerar α- och β-toxin. Typ D producerar α- och ε-toxin. Typ E producerar α- och ι-toxin.
Referens(er): Nr 8, 35, 33
Länk: Clostridia.net
Upp­da­te­rad:2026-01-02
Gå högst upp på sidan

Senast uppdaterade

Senaste blogginlägg


Sveriges lantbruksuniversitet